Misären i Folkets park (men ja, jag hade trevligt ändå)

Som jag skrev i förra inlägget så var vi i Folkets park (Malmö) i torsdags. Parken är ett kärt barndomsminne för mig och jag minns alla de häftiga åkattraktionerna. Antingen har de försvunnit eller så var man inte särskilt kräsen när man var yngre (kan också vara som så att minnet och jag inte är överens).

Som exilskåning i Göteborg har jah blivit bortskämd med Liseberg där allt är placerat, planerat och planterat med noggrannhet och omsorg. I Folkets park (karuselldelen) finns inga planteringar, ingen arkitektur, ingen planering utan allt känns placerat lite hur som helst där det finns plats. Vissa åkattraktioner är till och med placerade på gångbanor. Man kan ju göra så när varenda karusell är byggd på ett trailerflak. Det känns lite tråkigt när man ser hjulen och allt känns väldigt provisoriskt.

Säkerhetsmässigt känns det som ett skämt. Här finns inga grindar son hindrar impulsiva barn från att springa in till karuseller som åker med hög hastighet. Här har man istället valt att använda en enkel kedja av plast och de satt så pass högt att Lilltjejen (som är 1,5 år… och impulsiv) kunde gå under den. Alltför ofta var kedjan inte ens uppsatt när karusellen var igång.

På Masken (berg-och-dalbana för de små) så kunde Stortjejen (5 om ca. 3 månader) nå in till rälsen genom det hyfsat öppna staketet. Jag nådde ända till den andra rälsen.

De som sköter karusellerna på Axels Tivoli är inte svensktalande. Inget fel i det i andra sammanhang men här anser jag att det är en säkerhetsbrist. De måste väl kunna kommunicera med de som åker?! Tänk om något händer… I och för sig visade de absolut inget intresse i att på något sätt som helst ha minsta lilla kommunikation med någon.

Vidare så kan de gärna ha en cigarett hängandes i mungipan samtidigt som de går runt och kollar åkbiljetter. Det fanns dock ett undantag till allt det här. Farfarsbilarna har placering, planering och plantering. Det finns utrymme mellan bil och staket och killen som jobbade där var hjälpsam, trevlig och social och kunde kommunicera trots avsaknaden av svenskakunskaper. Det han inte fixade på engelska fixade han med ett tydligt kroppsspråk. Bra jobbat min gode herre!! Synd bara att Linnea inte kunde kommunicera eftersom hon grät hela varvet.

Trots alla varningstecken var jag tvungen att åka Batman, en slags Kaffekoppen fast i en berg-och-dalbana. Jag och svägerskan hoppade i satte oss så att vi fick lite ojämn viktfördelning så att vi skulle snurra så mycket som möjligt… Det fick vi inte för karusellskötaren huffade och puffade pekade och menade. När vi väl sätt fint symmetriskt i mitten av vagnen verkade han nöjd och fällde ner bommen med tejplagade (det är så man lagar söndriga sitsar, kuddar etc där) skumgummikuddar som skulle hålla oss säkert på plats i våra skålade säten. Åkturen var rolig och faktiskt lite småläskig. När turen var slut satt inte svägerskan bredvid mig längre. Hon satt nu ett säte längre bort hur nu det kunde hända trots denna rigorösa säkerhet…

Jag har funderat i ett par dagar på varför jag reagerade så negativt på Folkets parks tivoli och jag tror jag vet varför… det är för att jag är pappa och vill skydda mina barn.

Så frågan är nu… är min reaktion överdriven eller är tivolit under all kritik? Vad säger ni?

Annonser

3 thoughts on “Misären i Folkets park (men ja, jag hade trevligt ändå)

  1. Den nyaste artikeln jag kan hitta när jag letar efter olyckor på tivolit i Folkets Park är från 2009, det måste ju betyda att det inte är så illa, eller?

    Men jag håller med, jag var lite säker på ett besök till akuten här i Malmö när vi åkte Batman.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s