Aftonbladet…igen

Jag vet egentligen inte varför reagerar när det gäller Aftonbladet men nu gjorde jag det och då kan jag ju lika gärna skriva av mig om det.

Jag har lite svårt för martyr-reportage, nu-är-livet-slut-reportage, det-är-så-synd-reportage… speciellt när det handlar om i-landsproblem (lyxproblem).

Ett flyg från Turkiet till Sverige har ställts in. Aftonbladets vinklig ser ut så här:

Titeln är en zombiesamlare, man klickar in utan att tänka sig för, i tron om att den stackars gossen är i livsavgörande behov av att komma hem. Mina sympatier dog snabbt och jag svor åt mig själv för att jag nappade på ett icke-befintligt bete.

Men nu hade jag börjat läsa och då är det lika bra att fortsätta. Något måste jag ju få ut av att ha använt min tumme, vilket gör att mina sviktande sympatier byts ut till en total brist på empati. Reportern avslutar så här:

Läs sista meningen och fundera en stund.

Jag känner mig hemsk men jag får en bild av det här barnet som är… tja… inte helt positiv. Det är säkert inte så men barnet drabbas ju av reporterns behov av att träna på att skriva snyftdrypande kioskvältare inför firmafesten (den som har samlat på sig flest zombieklick innan festen får äran att sitta hyfsat nära honnörsbordet, med ryggen emot). Det kan ju också vara att reportern gjorde en markering mot det kommersiella samhället och dess traumatiska påverkan på vårt eländiga liv.

Nä, nog klagat… nu ska jag läsa Expressen.

Puss o kram

Annonser

Renovering av Lill-ladan

Det var ett tag sedan jag skrev om sånt som händer i och runt torpet… då nu är det dags.

Efter farstun (som inte är helt hundra klar (varför har jag så svårt för att avsluta saker och ti)) så var det dags att början med Lill-ladan. När den är färdig tänker jag försöka kuppa in namnet Snickarboa, men det får vara en hemlis.

Hur som haver, bygget var i taskigt skick och behövde en rejäl portion kärlek.

Först började vi med att riva taket. Bort med allt, fixa det som gick att fixa, förstärka det som behövde förstärkas och byta ut det som behövde bytas. Logiskt, eller hur?! Vi byggde en ram runt ovanpå stockarna för att förstärka för takbalkarna. De tidigare tvärbalkarna togs bort för att få en bättre takhöjd än 1,50, så för att göra allting starkare och stabilare så byggdes en rejäl ram som taket kan vila på och den tyngden fördelas på stockarna.

Sen var det bara att bygga upp allt igen. Jag använde så mycket av den gamla originalklädseln som möjligt såklart.

Nu när taket var tät så kunde vi börja fixa till golvet. Vad det har varit för golv är svårt att säga. De förra ägarna verkar ha förvarat hönsfoder och sten därinne (och höns kanske) så bästa beskrivningen är jordstampat golv med rejäla inslag av sten i olika storlekar, höjder och former.

Att få bort allt tog sin tid, vi pratar år här alltså. Först skulle allt torka, sen grävas ut (tills man kom till stenen), sen skulle stenen bort (tills jag kom på att den fick ligga kvar (läs tills jag kom på att jag av naturen är lat och inte orkade mer)) men sen var det dags för det roliga, att börja förbereda för golvet.

Och idag blev golvet klart. Några skruvar till ska dit men i det stora hela så. Golvet är vanligt plank i dimensionen 22×195. Vi valde bort spontat golv då det ska vara lätt att byta ut skadade bitar om olyckan skulle vara framme samt att golvet ska få andas då det är ouppvärmt. Reglarna är satta 430cc. Det blir bra det här.

Nästa steg är väggarna… och sen… och sen… osv…