Saker och ting jag får av Kära fru

Tror att beskrivande text är överfödigt här…

Aftonbladet…igen

Jag vet egentligen inte varför reagerar när det gäller Aftonbladet men nu gjorde jag det och då kan jag ju lika gärna skriva av mig om det.

Jag har lite svårt för martyr-reportage, nu-är-livet-slut-reportage, det-är-så-synd-reportage… speciellt när det handlar om i-landsproblem (lyxproblem).

Ett flyg från Turkiet till Sverige har ställts in. Aftonbladets vinklig ser ut så här:

Titeln är en zombiesamlare, man klickar in utan att tänka sig för, i tron om att den stackars gossen är i livsavgörande behov av att komma hem. Mina sympatier dog snabbt och jag svor åt mig själv för att jag nappade på ett icke-befintligt bete.

Men nu hade jag börjat läsa och då är det lika bra att fortsätta. Något måste jag ju få ut av att ha använt min tumme, vilket gör att mina sviktande sympatier byts ut till en total brist på empati. Reportern avslutar så här:

Läs sista meningen och fundera en stund.

Jag känner mig hemsk men jag får en bild av det här barnet som är… tja… inte helt positiv. Det är säkert inte så men barnet drabbas ju av reporterns behov av att träna på att skriva snyftdrypande kioskvältare inför firmafesten (den som har samlat på sig flest zombieklick innan festen får äran att sitta hyfsat nära honnörsbordet, med ryggen emot). Det kan ju också vara att reportern gjorde en markering mot det kommersiella samhället och dess traumatiska påverkan på vårt eländiga liv.

Nä, nog klagat… nu ska jag läsa Expressen.

Puss o kram

Men inte nu

Nu är det bara en liten stund sedan jag skrev här senast.

Det är dags att försöka skaka liv i den här gamla trasan. Jag har ju samlat ihop en del saker som är värt att skriva om… eller till viss del i alla fall… äh, varför ljuger jag? Det är skittråkiga saker som knappt jag själv finner intressanta.

Den sålde jag in bra.

Hej på en stund

Gott nytt år men påtvinga mig inget nytt

​Gott nytt år men eftersom förändring och utveckling inte kan tillföra något bra så kommer jag att fortsätta att kalla året för 2016.

Att kalla året för 2017 är ju nått nytt påfund. Det fungerade jättebra att kalla året för 2016 och det fanns ingen som tyckte att det var fel… då är det min rättighet att få fortsätta kalla året 2016. Tycker du att det är galet så är det ditt fel, inte mitt.

Utmaning: Att göra livet lite mer intressant… eller onödigt komplicerat

Senast jag och Kära Fru var på bio bestämde vi hos för att göra livet lite mer intressant. Eftersom vi är trötta föräldrar så blev det inte roligare än att vi lekte Låt-oss-bojkotta-kommande-reklam-i-en-månad-leken.

Den går helt enkelt till som så att man bestämmer sig för att bojkotta det de gör reklam för, i en hel månad.

Exempelvis:
-Du älskling…
-Ja.
-Vi bojkottar nästa reklam i en månad.
-Du är dum i huvudet!
-Jag vet, men ändå.
-Okejdå.

Nu råkade det bli IKEA. Skitjobbigt! Barnen vill dit och äta och vi vill dit och handla. Inte ens IKEA på nätet är tillåtet. Som tur är tog vi inte reklamen som kom efteråt vilket var vår internet- och tv-leverantör.

Jag vågar inte ens leka med tanken på hur det hade blivit. Brrrr

Vågar du?