Sista semesterdagen eller arrrgh, riva mig själv i ansiktet och iiiiihhhhh

Stressa, stressa, stressa… flämt, pust, frust. 155 i vilopuls… Måste – andas – i – brun – pappers – påse… Dagen måste maximeras, det är ju så mycket jag inte har fått gjort. Stressa, stressa, stressa… Ett ok med ouppfyllda semesterdrömmar tynger ner mig där jag sitter i hörnet och vaggar frenetiskt fram och tillbaka. Ånej… nu hyperventilerar jag också… Jag river mig själv på benen i ren ångest och i hopp om att det är ett bra sätt att samla sig på. Jag känner hur jag lämnar kroppen (Grymt! En liten miniresa så här sista dagen. Flygresa, astralresa… samma sak fast med mindre risk för krasch). Uppifrån taket ser jag ner på mitt inte-lika-mycket-hår-som-förr-men-det-blänker-fint-huvud och försöker följa det när det far fram och tillbaka. Likt Dantes skuggor är jag blott en själ utan kropp, fångad mellan liv och död.

Jag följer det vaggande huvudet som publiken på en miniatyrtennismatch vilket får mina gamla (jag är faktiskt över 40) nackmuskler till höger att protestera vilt. Jag vrider huvudet åt andra hållet för att stretcha ut (när en astralkropp måste stretcha då är det f-n illa).
Jag ser på lampan, jag ser på bokhyllan…
JAG SER PÅ LAMPAN, JAG SER PÅ BOKHYLLAN…
JAG SER PÅ LAMPAN, JAG SER PÅ BOKHYLLAN…. JAG MÅSTE HINNA DAMMA OCKSÅ… ARRRGH!!… surret söker mig och det gör tydligen mörkret också. Jag vill inte… snyft… mamma…
-KLICK-

Nä, så illa är det inte. Det är faktiskt skönt med en sista semesterdag. Visst har jag fuskbörjat lite men imorgon är det dags att träffa alla kollegorna och det ska bli riktigt skoj.

– Men varför då denna inledning om du nu är så j-vla nöjd, va??!!

Jo! Jag har märkt att många suckar och pustar över att det är dags att börja jobba igen, så jag gjorde en sökning på orden ”sista semesterdagen”. Jag fick 43 900 träffar. Söker man sen på ”sista semesterveckan” så får man 30 200 träffar. En del av träffarna har rubriker såsom:
– Hur ska man stå ut sista semesterveckan?
– Sista semesterdagen hur överlever man dagen och framtiden
– Sista-semesterdagen-meny
Ja. Man skriver även om mat. Det handlar om att njuta hela vägen in i kaklet.
Men merparten av de sidor jag har läst handlar om misär, stress, illamående, huvudvärk och framförallt handlar det om vikten att få skriva om sista semesterdagen/veckan. 74 100 olika poster säger ju att jag självklart måste skriva det sjuttiofyratusenetthundraförsta inlägget (fast en sökning på ”första arbetsdagen” ger 84 700 träffar, så helt självklart är det kanske inte).

Jag tänker inte analysera varför så många människor tycker att det är så pass jobbigt med en sista semesterdag (att de måste skriva om det). Jag tänker heller inte analysera varför vissa människor tycker att det är så pass roligt med en sista semesterdag (att det måste skriva om det). Därför tänker jag heller inte analysera min egen ståndpunkt om vad jag tycker om en sista semesterdag (men jag måste tydligen skriva om det) för jag vill inte att du placerar mig i ett fack. Eftersom du ändå slöläser kommer du troligtvis inte ihåg vad jag skrev tidigare i inlägget så det bästa du kan göra är att klicka på youtube-länken här under och se hur det skulle vara om alla djur var runda, glömma bort de minuter du har slösat bort på att läsa här och sen bara njuta av livet som är ganska schysst trots allt.

Ha en underbar arbetshöst!

Nu ska jag vika tvätt… Oh, the joy! I can see the light.