Utmaningarnas man

Idag lyckades jag steka 16 st fiskpinnar samtidigt i en stekpanna.
Livet som pappaledig är ibland lite ”Wild and crazy”.

Ehhh…

-Nej Lilltjejen! Inte skalla tv’n.

Ytterligare en helt normal mening i vårt hem.

Prinsessorna såg prinsessorna på isen.

Det är såklart ”Disney On Ice” och årets show ”Prinsessor och hjältar” jag pratar om. Biljetterna köptes för flera månader sedan men det var först några timmar innan vi skulle iväg som vi berättade för Stortjejen vad vi skulle göra. Vi skulle iväg och se Disneyprinsessorna åka skridsko. Som vilken normal 4-åring som helst kan hon ju använda youtube och hade redan råkat se lite tidigare, så hon hade hyfsad koll på vad det var. Givetvis blev hon ju glad och när hon sen fick veta att hon skulle se det tillsammans med kompisen A så blev glädjen ännu större. Prinsessorna skulle få se sina prinsess-idoler.

Vi var på plats en timme innan för att möta upp med A och hennes föräldrar samt att äta lite innan showen. Vi hade valt att äta på McDonald’s i Scandinavium. Det visade sig att merparten av alla andra barnfamiljer hade samma tanke, det var överfullt! När jag väl var framme frågade jag kassörskan hur många ”Happy Meals” det gick åt en sån här dag. Hon tittade bara på mig ,skrattade och sa lite skämtsamt: Tja, ett par-tre stycken. Det var verkligen en underdrift. Jag tror nog att uppemot 7 av 10 köpte Happy Meal.

Mätta och glada och en lärdom senare (Stortjejen har nu lärt sig att om man blåser för hårt i ett sugrör som står i en nyöppnad juiceförpackning så blir man blöt) tog vi oss in på arenan. Innanför dörrarna möttes vi av ett hav av Disneyleksaker, Disneypopcorn, DisneySlushglass-isch, svärd, dockor, godis, snurrande lampor, blinkande lampor, möjligheten att fotograferas tillsammans med en prinsessa, tiaror, trollspön, muggar, kungakronor, Disneysockervadd osv osv. Givetvis kostade allt därefter också. En påse med popkorn i en Disneyhink kostade 80 kr. En glassliknande sak med krossad is och smakämnen i en mugg kostade 90 kr. Som tur var så var kioskerna öppna. Där kostade popkorn med dricka 55 kr. Leksakerna var heller inte billiga och jag tycker att det var lite synd. Vi valde att inte köpa något för priset i förhållande till värde och kvalité stod inte i proportion. Jag såg en kille i närheten där vi satt vars ljus-snurra gick sönder redan innan första aktens slut. En kille är knappast representativt men sakerna såg verkligen inte ut till att vara gedigna och hållbara. Jag vill inte vara negativ men det var nog kvällens tummen ner.

Tummen upp däremot var själva showen… eller rättare sagt Stortjejens reaktion på showen. Hon var så fruktansvärt glad och exalterad emellanåt att hon inte visste vad hon skulle göra. Hon satt som hypnotiserad ibland, hon dansade ibland, var rädd lite då och då och tyckte att det var helt underbart. Kompisen A var inte sämre och tillsammans hade de en kväll som de kommer att minnas väldigt länge. De satt och diskuterade vilka prinsessor som har vilken färg på sina klänningar och sekunden senare kunde de sitta tysta, djupt koncentrerade på vad som hände på isen. Det var värt varenda öre bara att få se hur de levde sig in i showen!

Showen var bra och det är nästan så att jag vill lägga till ett ”så klart”. Det är ju Disney vi pratar om =) Att de vid enstaka tillfällen inte lyckades med sina skridskokonster har man överseende med. Att åka runt med några av dräkterna kan inte var det lättaste. Jag räknade till minst 32 åkare och de är duktiga och de gör det bra. Jag läste en väldigt gnällig recension i GP. Jag saxar en del av Ulla Sundströms text:

[Den som aldrig tidigare har sett showen (som jag) kan fråga sig vad det är för vits med att snöra skridskor på Disneys figurer…/Utan skridskoåkningen hade det varit en bra mycket tråkigare show, och dessutom till inspelad sång och musik. Det hade inte funkat.]

Jag tycker att det där är fantastiskt roligt skrivet. Jag skrattar varenda gång jag läser det. Hade hon jobbat på sporten hade hon skrivit något liknande det här:

Den som aldrig har sett på sporten (som jag) kan fråga sig vad det är för vits med att jaga den där runda saken. Men utan den runda saken hade det varit mycket tråkigare att titta på fotboll. Det hade inte funkat.

Undrar vad hon hade skrivit om Svansjön:

Jag förstår inte varför det inte är några svanar med i showen när den trots allt heter Svansjön. Inte heller finns det någon sjö. Istället är det bara en massa dansare på en scen, som har snörat på sig konstiga kläder och skor och sen hoppar de bara runt. Vad är det för vits med det? Och dessutom sjunger ingen. Utan dansarna hade det dock varit en bra mycket tråkigare show. Det hade inte funkat.

Disney On Ice startade 1981 (då med ett annat namn) så konceptet är inte nytt. Det är en is-show och där brukar skridskor vara ett tämligen viktigt inslag. Sen får man inte missa att det är konståkare som har klätt ut sig till Disneykaraktärer och inte Disneykaraktärer som åker skridskor. Det är en viss skillnad, om ni förstår vad jag menar. Samtidigt förväntar hon sig att konståkarna ska sjunga samtidigt som de åker och gör ganska avancerade saker på isen. Jag kan tänka mig att deras puls är ganska hög emellanåt så min utmaning till Ulla är att hon ska jogga i 30 minuter och samtidigt sjunga… och det ska sjungas vackert och det får inte låta andfått. Om jag sen får gnälla lite till så trodde hon att prinsessan Tiana var Mulan. Inte bra! Sen passar hon även på att vara negativ över att det är så stor fokus på prinsessor. Hur hade det låtit om det hade varit för stor fokus på ”hjältarna”?

Som ni märker håller jag inte med henne (men jag tycker att hon är rolig). Jag tycker att det var en bra is-show som passade barnen perfekt och även vi vuxna tyckte att det var bra. Nästan två timmars show gick väldigt snabbt och det är alltid ett bra betyg. Visst var några av inslagen lite väl komprimerade men det är förståeligt när de fick plats med Jasmine, Ariel, Snövit, Askungen, Tiana, Belle, Törnrosa och Rapunzel på en timme och trekvart typ. Det är bra gjort! Jag kan rekommendera showen till er som har möjlighet att se den.

Bästa inslagen var inledande Jasmine och Aladdin, Ariel samt draken i Törnrosa, som sprutade eld. Den tyckte Stortjejen var lite läskig men hon applåderade frenetiskt när prinsen vann och kunde kyssa sin prinsessa.

Precis som Musse och Mimmi sa så kan man vara allt man vill, bara man vill… man kan vara en prinsessa eller en hjälte och i Stortjejens drömmar var hon nog både och… för det kan man vara

Hipp hipp hurra på fredagen den trettonde

Idag har vi sjungit, vi har försökt undvika att presentpapper ska ätas upp och vi har det ganska gott trots lite förkylningar och sjukdomar. Kanske ska fixa en tårta ikväll?!
-Va? Är det så ni firar fredagen den trettonde?
Nope! Idag fyller Lilltjejen ett år.
Hurra för ett år där du har vuxit som människa!
Hoppas att du växer minst lika mycket kommande år.
Grattis min älskade dotter!

P.S Bara 64 år kvar till pension

”Man vs. Monster” eller ”Skyll dig själv klant”

Lika självklart som att man inte ska mata en Mogwai efter midnatt, lika självklart är det att man inte ska utsätta Dr. Bruce Banner för ett elakt ”practical joke”.

Lika självklart som att man bör undvika att ge Dr. Jekyll sitt elixir, lika självklart är det att inte placera en jätteportion med potatismos för nära sin snart ettåriga dotter… utan att ha full uppsikt.

Småbarns kommunikation

Undrar om det är ett tecken på behov av uppmärksamhet när yngsta barnet kryper bort till dig för att sen ställa sig och kräka på dig? Undrar vad hon ville ha sagt? Jaja… bebisar vägar äro outgrundliga.

Bjärred Beer Festival – live

Så var man på plats i Skåne igen. Idag är det Bjärred som gästas för en ölprovning i några goda vänners lag. Innan provningen var det dags för den obligatoriska aktiviteten. Vi gör i princip alltid någon aktivitet, minigolf, badminton, discgolf etc. Idag var det till att jogga 5 km och så var årets första runda avklarad. Efteråt var det dags för ”Bjerreds saltsjöbad kallbadhus”. Det blev tre dopp, tre ganska sköna dopp faktiskt. Lite för kallt för mellanregionen. 4 grader stod kvicksilvret på.

Nu är vi på plats för kvällens provning. Kvällens resultat presenteras i något förkortade versioner och efterhand som vi provar dem.

Adnams southwold bitter

Överjäst bitter. Den här var helt okej men ger inget speciellt intryck. Den hamnar på den övre okej-skalan och får en 6 i betyg.

Oppigårds Amarillo

Överjäst, opastöriserad och torrhumlad American Pale Ale från Oppigård i Hedemora. Amarillo gillar jag så det här ska bli spännande.

Den är väldigt god men där är något som stör mig men jag kan inte sätta fingret på det. Den får en 7 med goda rekommendationer.

Ängö Alla tiders Ängöl prima lager

O- Ja jäklar va den skummar. Och det har han rätt i, typ 8 fingrar högt. Den är ofiltrerad, opastöriserad och underjäst. Stilen är lager. Bryggeriet ligger i Kalmar.

Vad tycker vi om den här då? M är lite reserverad och den en 6. O är lite gladare i sin beskrivning och beskriven den med smaker som slåtteräng och han ger den en 7a. Samma betyg som mig… även om jag inte tycker att den smakar slåtteräng. Men god är den och det är roligt att få möjligheten att testa dessa mer lokala ölsorter.

——————————-

Nu tar vi en kort paus för lite matlagning. Hej på en stund! Vi ska göra hamburgare.

——————————-

Varannan vatten har vi hört är viktigt. Vi varvar därför med Heineken.

——————————-

Då var vi tillbaka igen. Mätta och glada efter vars två 200-grammare. Som M så snällt poängterade här ovan så fick Heineken agera utfyllnad. Den får en 5.

Mohawk Black IPA

Till maten drack vi en underbar Mohawk Black IPA Easter Edition från 2011. Lagringen hade gjort den gott. Kommer den till bolaget i år så köp den! Mycket kaffesmak så den kanske inte var det bästa till just hamburgare men efter maten satt den som en smäck. Den får en 9 av mig.

Trappistes Rochefort 8

Nu kör vi igång med det tunga artilleriet. En grym belgare som jag har smakat tidigare. Något för kall tyvärr men den är fantastiskt god. så gillar du Trappistöl så är det här en du ska införskaffa… eller ännu hellre, köp 10an istället/också.

—————————

Tydligen blir det en spontan paus här. Två av oss sitter med dator/ipad och den tredje läser tidningen. Vilken fest vi har =)

Återkommer om en stund när vi har bestämt nästa aktivitet.

—————————

Nu spelas det wii för fulla muggar. Under tiden har vi passat på att testa en D.Carnegie & Co Special Porter 175th Anniversary. Den är väldigt god. En 8 fick den av mig. 7 av M och O är inne på en 9… vad ska det bli? Spänningen är olidlig. Ja, se där! En 9 blev det. Kvällens hitills godaste öl med andra ord. Trevligt! Köp den om ni kan.

Nu blir det BrewDog/Three Floyd’s Bitch Please. Kan samarbete vara bra? Återstår att se…

Mmmmm… den här luktar rök och tjära. Så gott det doftar! Smaken är inte fy skam den heller. Överensstämmer väldigt bra med doften. Vi är 3 pers på en 33a och det är nog tur det. 12% sätter sina spår. Den här föll mig och M i smaken. Jag sätter en 8 och M likaså. O gillade den inte alls och ger den en 2. Så är du lång och tanig så gillar du inte den här.

——————————-

Bowling har nu blivit golf. O leder på -2 under par, M och Jag ligger tätt efter på -1. Spänningen är olidlig.

Cigar City Brewing Maduro Oatmeal Brown Ale cigarr och havre som kombination…spännande. Frisk bubblig chokladig doft. Lite choklad, lite kaffe och mycket blask i smaken. Nja, det här föll mig inte i  smaken men den är okej. En 4 slänger jag ut. M en 5 och O har inte tid att bedöma för han golfar.

Vad krävs för att bli försäljare hos Telenor?

För ett tag sen var jag inne i en Telenorbutik av den enkla anledningen att jag ville ha en ny mobiltelefon. Det har stört mig sen dess och nu måste jag bara ventilera det hela.

Jag gick sagt in i butiken med förhoppningen att gå där ifrån med en ny telefon. Problemet var/är bara att jag har ett år kvar på min nuvarande bindningstid. Jag förklarade detta för försäljaren och frågade om det fanns någon lösning på problemet, man vill ju inte sitta med två abbonemang.. och det är nu det börjar…

Försäljaren slänger bort sin kollega från datorn och börja knappa runt och ha sig. Det här bådar ju gott, tänkte jag ett kort ögonblick men det fick jag inte mycket för. Hon tittade på mig och sa att den enda lösningen var så här. Nu började hon att skriva ner en massa siffror på ett papper och vred och vände på orden hon sa, så pass att hon tappade bort sig själv innan hon tappade bort mig. Till sist hade vi en massa siffror på ett stackars onödigt använt papper, som hade förtjänat ett bättre öde.

Hon såg nästan förskräckt ut när jag frågade vad hon egentligen menade. Ord som Öhh, Ehh och Asså kom allt mer frekvent. Nu var jag bara tvungen att reda ut grundfrågan:
– Är det en förlängning på mitt nuvarande abonnemang eller är det ytterligare ett så att jag måste betala för dubbla abonnemang?
– Ehh! (där kom det igen) Det är ett abonnemang till som vi kan slå ihop när ditt nuvarande går ut.
– Slå ihop?
– Ja, asså det ena avslutas och då har du bara ett telefonnummer igen.

Här gav jag upp och tackade för mig. Det är för Guds skull ingen lösning på problemet! Att presentera själva problemet som en lösning är ju antingen genialt eller urbota pantat. Jag lutar mot det sistnämnda. Att sen säga att man slår ihop abonnemangen genom att avsluta det ena är ju mer skrattlockande än Johan Glans… och han är rolig ska ni veta.

Tur att det här hände 2011 och inte i år för i år ska jag ju vara positiv (får se hur länge det håller) och att möta en sån försäljare gör ju ingen glad.

Gött! Då fick man gnälla lite idag också. Nu är det ”Johan Glans – Det bleka hotet” som gäller.

Nytt år – nya förhoppningar att krossa. alt: Ett meningslöst inlägg

Så var man tillbaka igen efter några dagars semester från det vanliga vardagstugget. Ett år har ersatts av ett annat under tiden och jag har redan lyckats krossa några förhoppningar. Jag återkommer till dessa om en stund… först måste jag ju göra något som verkar vara standard om man bloggar… att summera föregående år. Då kör vi:

2011 var bra. Hoppas 2012 blir bättre.

Så! Då var det gjort. Skönt att få det avklarat.

2012 började i alla fall bra. Redan på nyårsdagen blev jag ivägsläpad på lite judoträning. Jag måste erkänna att jag kände mig lite som Karl Pilkington i ”An idiot abroad” när jag satt i bilen, utan att ha en aning om vad som väntade. Senast jag var i närheten av kampsportsträning var nån gång 97-98 när jag fotograferade en karateträning. Innan dess kommer jag inte ens ihåg. Det gick ganska bra om jag får säga det själv =) Jag höll bara på att kräkas av utmattning EN enda gång. Armarna skakade, benen följde armarnas exempel och hjärtat försökte sätta nytt hastighetsrekord… och då var inte ens uppvärmningen klar. Efter att ha mött de två jag kom dit med så var kroppen helt slut och det var också då magen inte riktigt var säker på om den ville vara med eller inte. Efter att ha idisslat frukosten och tömt halva Habos vattenreservoar var det dags för en ny omgång på mattan. Bilden ljuger inte, det är den färgen på våra huvuden.

Den inledningen på året var ju inte alls fel för mig. Förhoppningarna är ju att springa mycket och långt i år och sen gick jag även med i en facebookgrupp där målet är att göra 20000 sit-ups innan midsommar. Det är nu vi kommer in på att krossa förhoppningar. Jag är ingen man av nyårslöften. Sånt är enbart idioti, dömt att misslyckas. Tydligen är mina förhoppningar av samma skrot och korn. Jag lyckades göra 30 sit-ups dag 1. Dag 2-5 orkade/hann jag med 20 till. Nu behöver jag göra nästan 120 om dagen för att lyckas… hmm. Jag kommer att göra så gott jag kan i alla fall. Jag vill springa mycket och långt också ju. Det har inte hänt någonting sen slutet av november. Det är ungefär så länge jag har umgåtts med min fantastiska förkylning som vägrar acceptera beslutet om vräkning. Att hålla mig under 100-kilosstrecket har också grusats.

Men vet ni vad… det gör ingenting. Ingenting överhuvudtaget! Det är bara att anpassa förhoppningarna. Det är trots allt bara jag själv som kan påverka mig själv. Vill jag vara negativ så kan jag vara jävligt negativ men jag tänker vara positiv (nytt för i år) för negativa människor finns det för gott om.

Så mitt tips till alla är: Var mer positiva i år än förra året. Le oftare och kanske mer offentligt (skit i att alla undrar vad fan det är med dig). Till sist kanske folk slutar att se så arga, tuffa, hårda, nonchalanta, etc. ut. Kanske kan den morala kompassen börja peka åt rätt håll under 2012.

Förhoppningsvis var detta mitt mest seriösa inlägg i år och med de orden vill jag bara säga…

Ha ett fantastiskt år! Ha ett fantastiskt underbart roligt år!