Sista dagarna i Dubai

Jag hann inte skriva allt innan vi åkte hem så det får bli ett låååååångt inlägg nu i efterhand istället. Håll till godo 🙂

Dag 8

Det var lite segt till en början idag. Kan vara gårdagens vätskeintag som påverkade lite men efter en rejäl frukost och några koppar kaffe så var det dags för lite motion. Jag och Mr. D åkte ner till golfklubbens tennisbanor och spelade några bollar. Vi spelade ingen match för det var inte lönt. Mr. D tränar med tränare en gång i veckan och jag spelade sist för över elva år sedan. Det var alltså lite skillnad. I början gick det inte särskilt bra men det gick bättre och bättre. Jag MÅSTE fortsätta spela, det är så skoj att spela tennis. Någon som är sugen?

Efter en snabb dusch åkte vi till Madinat Jumeirah som är Dubais största semesterort. Madinat betyder ”stad” och Jumeirah står här för lyxhotellskedjan som äger hela komplexet (samt Burj Al Arab) och kedjan är i sin tur är döpt efter ett kustområde i Dubai. Jumeirah betyder bokstavligen ”vacker”. Staden är utformad för att efterlikna en gammaldags arabisk stad men hyfsat mycket lyxigare så klart.

Vi strövade runt i anläggningens ”souk”, som betyder marknad. Vi passade även på att äta på en av de över 40 restaurangerna som finns i anläggningen.

Som avslutning gick vi ner till ett rehabiliteringscenter för skadade och sjuka skölpaddor. Detta center ligger mer eller mindre mitt bland lyxhotell och restauranger.

Sen var det dags att åka hem för ett kvällsdopp i poolen…

och sen var det dags för Kära Fru och Mrs. L att bege sig för lite shopping i Mall of the Emirates och lite gott att dricka. Jag och Mr. D slappade i soffan efter att ungarna somnat. Det blev chips, choklad och Rocky 5. En välbehövd slappekväll.

Go’natt

Dag 9

Idag skulle Mrs. L visa oss Dubais äldre delar och precis när vi skulle gå ut genom dörren hittade vi följande fripassagerare:

När vi väl hade fått Nero att lämna sulkyn kunde vi åka och vi började med Bur Dubai som är en av Dubais äldre stadsdelar. Här finns mycket av det kulturhistoriska i Dubai och även den enda delen av den gamla stadsmuren (tog tyvärr ingen bild :-)). Det första jag hittade var följande ställe:

Vi hade nästan precis ätit så vi skulle gå tillbaka dit senare för jag hade bestämt mig för att jag skulle testa en kamelburgare. Det glömde jag bort och det kommer att irritera mig länge. Vi gick runt bland gamla byggnader, trånga gångar och mer eller mindre intressanta butiker. Många butiker hade stängt vilket gjorde att det inte fanns särskilt mycket folk och turister… med andra ord helt underbart.

Stortjejen hittade en scen att dansa på

Vi gick längs ”Dubai Creek” och tittade på den intensiva båttrafiken. Merparten var taxibåtar (som har ett speciellt namn men jag kan inte komma på det just nu) vilka i princip var en bänk med en motor.

Vi skulle ta en av dessa taxibåtar för att komma över vattnet. För att komma till båtarna fick vi passera tygmarkanden. Första delen var tom och ödslig men desto närmare vi kom båtarna, desto mer öppna butiker och människor fanns det.

Varenda butik har inkastare och de slutar inte försöka få in dig i butiken förrän du verkligen ignorerar dem och inte ens då egentligen. Jag gjorde direkt ett misstag och stannade (stanna aldrig!!!) och plötsligt hade jag något virat runt huvudet och slets in i butiken och de slängde fram tyger efter tyger.

Inte ens när jag försökte komma iväg med ”Jag-har-barn-som-är-hungriga-och-behöver-mat-så-jag-måste-gå”-tricket lyssnade de. Istället försökte de dra in de andra i butiken men tjejerna var mer påstridiga när de försökte slänga på tyger på dem. Till sist fick jag nog och gick men inte ens då gav de upp. Jag fick visitkort och löften om ”special price only for you”. Gjorde mig lite nervös 😉

Vi tog en taxibåt över ”Dubai Creek” till Deira som är en annan gammal stadsdel i Dubai.

Här låg ett stort marknadsområde som var uppdelat efter vad de sålde exempelvis spicesouk, goldsouk etc. Givetvis hade varenda butik här också inkastare. Det blev lite roligt till sist när man har gått förbi 10-15 st exakt likadana butiker som säljer EXAKT samma saker och inkastarna ändå tror att man ska välja just deras butik. Efter att det varit roligt så blev det faktiskt lite jobbigt och nu orkade man inte ens säga net tack längre. Många inkastare försökte gissa var man kom ifrån och jag kan bara gissa att de hade lärt sig något bra att säga på det språket. Samtalen såg då ut på ett av följande två sätt: I rollerna: Inkastarna (I) och jag (P).

I: Where you from?
P: Sweden
I: (ser förbryllad ut) Ehhh… Germany
P: No, Sweden
I: (ser mer förbryllad ut) Wan’t to buy?
P: No

eller

I: Were you from? Germany?
P: No

En lång och en kort version alltså 🙂

Men åker ni till Dubai så missa det för guds skull inte. Det är VERKLIGEN värt ett besök även om jag låter lite negativ. Jag skriver det med glimten i ögat så då får ni läsa det så också… med glimt i ögat.

Det ”roligaste” stället var nog guldsouken. En lång gata med skyltfönster som visade upp guld i alla dess former. Jag undrar vad det totala guldvärdet var sammanlagt.

Efter lite kultur åkte jag till Dubai Mall för att shoppa lite på egen hand samt lite fotografering… var tanken.

Konstverk inne i Dubai Mall: The Waterfall

Det blev inte många bilder innan jag träffade de andra igen tre timmar senare. Då var det dags att titta på fontänskådespelet.

Det var väldigt vackert men tyvärr lite kort. Jag hade gärna sett mer men det verkar som att längden på spelet till viss del beror på hur långa musikstycken de spelar. Vi får väl kolla lite extra på det nästa gång vi åker till Dubai 🙂

Dag 10

Idag var det Persiska viken som gällde. Först åkte vi till Madinat Jumeirah för att köpa en sjöjungrudress till Stortjejen och sen var det dags. Hela familjen stormtrivdes på stranden och i vattnet.

Vad tror ni att vi gjorde efter att ha badat i havet? Självklart åkte vi hem och tog ett sista dopp i poolen… och Stortjejen provade sina nya kläder.

Resten av dagen ägnades åt att packa det sista.

Go’natt fast ändå inte. Jag gick aldrig och la mig.

Dag 11

Klockan 00.30 kom taxin och hämtade oss. Nu var det dags att åka hem. Tung suck!!! Allting gick bra. Jag lyckades somna sittandes på golvet i flyget så att Stortjejen kunde få ligga ner och sova ordentligt.

I Istanbul träffade vi Elliott och hans föräldrar som hade åkt från Dubai med samma flyg som oss. Stortjejen och Elliott hade skoj och hjälptes åt att putsa terminalens bänkar. När vi skulle lämna Istanbul började problemen. Vi taxade ut men av någon anledning lämnade vi plötsligt kön och körde en sväng på flygplatsen. Vi tror att vi tankade lite men borde de inte gjort det tidigare???? Jaja, vi kom iväg till sist, hungriga och frustrerade men väl i luften så ordnade allt sig.

Som ni kanske märker så var inte en enda kamera uppe idag. Vi var helt slut och orkade bara inte.

Vi landade i Göteborg vid 14.00, en timme senare än planerat (tror jag) och vi var väl i lägenheten vid 15.00. Klockan 18.00 sov jag. Kära Fru orkade hålla sig vaken längst typ halv åtta, tjugo i åtta.

Go’natt Sverige. Det känns som att det inte var tillräckligt länge sen vi sågs sist. Resnerverna kittlar och jag vill bara resa iväg igen *tung suck* Jag får hoppas på tomten.

Dubai den sjunde dagen

Dag 7 – torsdag

Någon av er kanske undrar vad vi gör när vi inte turistar… vi badar så klart. Vi är stamgäster i poolen. Idag passade vi på att ta lite nya familjebilder.

Gissa vem som är vem 🙂

Efter badet fortsatte vi på det vattniga temat och åkte till ”The Marina”, stället vi har som utsikt från Linda & Davids balkong. Vi promenerade en god stund runt den konstgjorda kanalen och beundrade alla intressanta hus. Vi hittade ett som påminner väldigt mycket om Turning Torso i Malmö. Siri och Linnea fick lida av att ha fotointresserade föräldrar för vi tog lång tid på oss.

Siri hittade ett litet krypin som var mycket roligare än oss till fotoföräldrarnas stora fotoglädje.

Det är nog inte alltid lätt att vara dotter till oss 🙂

Siri ville gärna åka båt så vi hoppade på en alldeles underbar Dhow-båt. De enda sittplatserna som fanns var sittsäckar.

Glad Linnea efter att ha fått kladda ner sig med en klementin.

På väg ut i Persiska viken såg Siri en rosa boj och den skulle det tas bild på.

Vi åkte in i kanalen igen lite längre bort. Det var en skön runda på nästan en timme och vi fick en del fina bilder.

Trötta efter en ganska lång dag åkte vi hem och hade en jättetrevlig torsdagkväll… vilket innebär fredagkväll här. Lite vin och några öl och sen var det dags för sängen.

Go’natt!

Dag 6 i Dubai… var för några dagar sen =)

Dag 6

Ja det var några dagar sen jag skrev här men vi har haft att göra så jag har inte hunnit. Jag ska försöka komma ifatt de närmsta dagarna men risken finns att jag kommer att avsluta resbloggandet när vi väl är hemma. Till att börja med så lovade jag en bild på Lisebergsmuffinsen som Siri och Linda gjorde. De var jättegoda!

Idag åkte vi till ”Mall of the Emirates”. Den kändes inte mycket mindre än ”Dubai Mall” och tappa orienteringen var inte alls några problem. Köpcentrat är nog mest känt för sin skidanläggning ”Ski Dubai”. Det blev inget skidåkande men det var väldigt roligt att se stället.

Precis vid ingången till skidanläggningen hittade vi en väldigt rolig uttagsautomat – en guldautomat. The GoldATM-machine. Tydligen finns det ett behov här att kunna plocka ut guld istället för kontanter 🙂

Det var ett väldigt fint köpcentrum.

Huvudmålet för utflykten var/blev leksaksbutiken på översta våningen. De hade ett rejält Barbieutbud så Siri blev som… ja, ett barn i en leksaksbutik. De hade även arabiskklädda Barbies som var väldigt fina.

Sen var det dags för hemfärd och dagen avslutades med ett besök på den lokala Libanesiska restaurangen. Gott för hela slanten!!

Dubai resdag 5

Den här dagen går nog till historien som vår slappaste dag i Dubai. Vi har mest varit nere i poolen varvat med avbrott för lunch och handla mat. Barnens tider är lite upp och ner just nu så efter gårdagens långäventyr så var det inte fel att ta det lite lugnt.
Siri har däremot inte tagit det lugnt. Igår fick hon ett stort paket med en docka med tillhörande kläder, skor, väskor, smycken… ja, allt! Hon har dessutom med sig några dockor hemifrån så hon har bytt kläder på dem flera gånger om och lekt och lekt och lekt.
På kvällen blev hon jättelycklig när Linda frågade om hon ville baka muffins. Det blev jättefina Lisebergschokladmuffins. Bild kommer i nästa inlägg.
Imorgon ska vi till Mall of the Emirates, stället med en inomhusskidbacke. Det ska bli roligt. Blir dock ingen skidåkning =)
Nu skulle jag vilja se lite Champions League men klockan är 23.40 här och det känns som om jag har en gruslåda i ögonen.
Go’natt

Dubai resdag 4 – Världsrekordens dag

Dag 4

Idag har det handlat om världsrekord i många olika former. Dagen började dock lite blodigt då vår olyckskorp till dotter råkade ut för Neros vassa klor. Han ville bara hoppa upp till henne men råkade istället riva upp hennes ena knä ganska rejält.

Efter en ordentlig prinsessomplåstring slutade tårarna och vi begav oss iväg till ”Dubai Mall”.

Här har vi det första världsrekordet. Dubai Mall är världens största köpcenter till ytan sett (1.124.000 m²), uppdelat på fyra våningar och 1200 butiker.

Inne i köpcentrat finns ett akvarium som håller två världsrekord. Ett för världens största akrylplastfönster (32.88 m bred × 8.3 m hög × 750 mm tjock och väger 245 ton) och ett för världens största inomhusakvarium (10 miljoner liter vatten).

Vi fortsatte vår världsrekordtur med att besöka världens största godisaffär. Tyvärr fick man inte fotografera där inne men en bild utanför fick det bli innan Stortjejen fick välja godis.

Sen passade vi på att vara superinternationella och nytänkande… det var dags att äta. Kära Fru åt från amerikanska Subway, Stortjejen åt McDonald’s från samma land, jag åt Fish and Chips från England och Lilltjejen åt barnmat från Tyskland. Det är nästan så att man blir stolt 😉

Det är kanske inget världsrekord men de har en ishockeyrink där inne som håller olympiska mått. Där kan man hyra skridskor och åka, men de har också konståkningsträning och ibland ishockeymatcher. Hur länge dröjer det innan vi får se Förenade Arabemiraten i vinterOS?

En trött och färdigshoppad tjej

Köpcentrat har ett par världsrekord till men de lämnar vi och går ut till världens högsta byggnad, Burj Khalifa som är 829,84 meter hög.

Byggnaden håller en rad olika världsrekord.

Alla höghusen runt omkring såg ut som små leksakshus i jämförelse.

Ja, det är inte det bästa panoramat men det ger en bild av hur smått allt annat ser ut.

Här är väldigt fint så jag och Kära Fru hade nog kunnat gå här en hel dag och fotograferat.

Det är inte alltid roligt att vänta på fotograferande föräldrar. Tur det finns godis!

Vi skulle se världens största koordinerade fontänskådespel men barnen blev för trötta så det tar vi till helgen istället. Den som väntar på något gott…

Go’natt

Dubai resdag 3 (söndag)

Dag 3.1

Pang, boom, krasch och en massa gråt. Ingen av oss fattar först vad som har hänt… förutom Siri som nu gallskriker och gråter. Stackaren trillade ner från sängen och landade på näsan. Blodet bokstavligen forsade och hon var rejält otröstlig. Linnea vakande och började gråta, Linda fick komma upp och hjälpa oss med is till Siris näsa, Siri skriker, blod på golv och i sängen. Allmänt kaos som ni förstår. Stackars Linda och David som skulle upp bara ett par timmar senare fick nu verkligen känna på hur det kan vara att ha en barnfamilj på besök. Som tur var var inget brutet och efter en stunds tröstande och städande kunde vi gå och lägga oss igen, nu med en dotter med en svullen och smått missfärgad näsa.

Dag 3.2

04.00 svensk tid vaknade Linnea och eftersom det var ljust ute gick jag upp och tog på mig. Efter en stund hittade jag en klocka så det var bara till att gå och lägga Linnea igen. Som tur var somnade hon om. Det gjorde däremot inte jag. Hon vaknade igen ett par timmar senare och då var det full fart på henne. Hon och Nero slog ihop sina kloka huvuden och försökte lösa mysteriet med bollen som inte kommer ut ur hålen.

Skönt att vi bara skulle ta det lugnt idag för alla var helt slut och dagen blev väldigt enkel:

• Frukost
• Pool
• Handla
• Pool
• Middag
• Soffhäng

Hur gött är inte det??!!

Siri var så slut att hon somnade i soffan tillsammans med en av katterna.

Imorgon blir det lite mer liv familjen Arildsson. Då ska det turistas.

Go’natt

Dubai resdag 2

Första dagen i Dubai

En sak jag reagerade på när vi anlände var att det var väldigt mörkt. I Sverige är man van vid att mer eller mindre ALLA speciella byggnader är upplysta men så är det inte riktigt här. Kvällstid har de lampor på byggnaderna men under natten är dessa släckta. Det syns inte riktigt på bilden eftersom diset överdriver ljuset plus att jag inte har lyckats ta någon bra nattbild än. I vilket fall som helst ser man väldigt mycket stjärnor här.

Det här är vår utsikt från balkongen. Först är det ”Emirates Golf Club” och husen bortom tillhör området ”Dubai Marina”. En byggnad man inte ser mycket av på bilderna är ”Nakheel Metro Station”. Fick en skaplig bild som visar hur mycket dis det kan vara.

Jaja… tillbaka till vad vi hittar på här. Eftersom det blev väldigt sent igår blev det en ordentlig slappedag idag. Linnea och Cicci vaknade fem över tio lokal tid och jag och Siri sov till halv ett. Tidmässigt ligger de 3 timmar före. Vi kommer nog att försöka hålla nåt så när svenska tider med barnen så de slipper världens omställning när vi åker hem.

Efter en rejäl och god ”Brinner” (frukost + lunch = brunch ergo frukost + middag = brinner… eller brunchner) och lek med de tre katterna som också bor här gick vi ner till poolen som tillhör lägenhetskomplexet för att svalka av oss lite.

Det lustiga med bassängerna här är att de som räknas som allmänna måste ha en livvakt och de enda bassängerna som inte är allmänna är de som står på privata enskilda tomter. Så fort den delas med andra så finns där en livvakt… och det finns många allmänna pooler här. Så nu vet ni det.

Efter stund badande och lekande var det dags för skön kvällspromenad med glassbaren ”Marble Slab” som depåstopp.Linnea fick smaka lite yoghurtglass men hon tyckte att det var mycket bättre att sova. Siri däremot tog en stor strut doppad i vit choklad och fyllde den med choklad- och jordgubbsglass och toppade detta med strössel.

Eftersom större delen av dagen hade sovits bort så blev det en väldigt lugn och kort dag. Vi har det bra och trivs som fisken i vattnet och med tanke på hur mycket vi badar kommer vi nog att bli fiskar. Siri är jätteglad och det här är verkligen ett äventyr för henne.

Imorgon är det förresten söndag och då börjar arbetsveckan. Här jobbar man söndag till torsdag. Så nu vet ni det. Vi däremot kommer att ta det lugnt och använda poolen så mycket vi kan.

Med detta säger en toktrött Peter go’natt.

Dubai resdag 1

På väg

Förra inlägget var ifrån Landvetter men jag kunde inte lägga. Vad ni kanske inte läste var kommentarerna som jag skrev efterhand. Vi visste ju ganska tidigt att flyget var en halvtimme sent så ny tid var 14.45 vilket var helt okej för då skulle vi hinna så länge det inte blev mer förseningar. När klockan var 14.45 hade vi inte börjat gå ombord än. I skrivande stund kommer jag inte ihåg när vi väl började gå ombord men vi kände att det började bli knappt om tid. Givetvis tog det ytterligare en stund innan vi kom iväg för bagaget tog sin tid att packa och vårt bagage skulle lastas så att de kunde få ut det snabbt i Istanbul. Eftersom det skulle bli knappt om tid så fick vårt bagage en röd lapp som markerade att här var det bråttom.

Till sist var de klara och vi taxade ut och nu började det bli spännande för Stortjejen. Jag hade förklarat för henne hur det skulle låta och kännas när flygplanet började men det går ju inte att föreställa sig helt. Hon tyckte att det var väldigt läskigt till en början men nyfikenheten tog över väldigt snabbt.

Tyvärr tog tristessen över ganska snabbt också. Det fanns inte så mycket att göra på flygplanet och det visades en film (Harry Potter) från monitorer i taket. Det var inget för Siri att titta på och filmen var ändå antingen på engelska eller turkiska. Som tur var hade vi förberett med pennor, böcker, dator med mera, men det som fungerade bäst var Elliott. Elliott var en liten kille på runt två år som satt precis bakom oss och de två hittade varandra väldigt snabbt och så här såg det ut ganska ofta under flygningen.

Det visade sig att de (och några till på planet) också skulle till Dubai så då var vi inte ensamma om att känna tidspress över att hinna med anslutningsflyget. Lustigt hur det kan kännas lite befriande att fler är i samma situation. Någon som har en förklaring?

När vi väl landade hade vi inte många minuter på oss och vi visste inte vart vi skulle. Som tur var blev vi emottagna av personal som visade oss vägen. Han hade kontakt med gaten och meddelade att vi var på väg och sen började en lång språngmarsch genom Istanbuls flygplats. Den var jättefin såg det ut som när vi sprang igenom. En av de andra som också skulle till Dubai var vänlig och hjälpte oss att bära väskor så att jag kunde bära Siri.

Väl framme vid gaten, svettiga och andfådda, var det givetvis en säkerhetskontroll. Av med ryggsäckarna, livremmarna, armbanden, upp med datorn ur ryggsäcken och sulkyn skulle också genom röntgen. Behöver jag säga något annat… vi var så klart sist på planet. Det tog en liten stund sen hade bagaget också blivit lastat och vi kunde taxa ut, en halvtimme försenade.Planet vi satt på nu var modellen större än det förra och något mer utrustat. Istället för tråkiga monitorer i taket hade man nu en egen pekskärm och man kunde välja och vraka bland filmer, spel, musik etc, och Siris nyvunna vän Elliott satt på raden framför så det blev en hel del lek denna resan också. MEN… hur mycket man än kan göra och upptäcka och leka och…

ja, ni förstår, så kan man sällan vinna över den tunga motståndaren tröttheten. Till sist sov Siri och hon sov i världens mest obekväma ställning men hon sov gott.

Nu har jag skrivit en del om Siri men hur hade Linnea det då? Jo, hon hade det också bra. Flygningen gick bra men det blev problem med sömnen.
Hennes roligaste leksak var en av Siris tidningar som hon rev i tusen bitar. Linnea passade även på att charma personalen på planet. En av dem gullade så mycket med henne att hon glömde bort sitt jobb.

Sista flygningen gick som sagt bra. Vi tog det lugnt när vi kom fram och gick av planet sist. Flygplatsen överraskade mig för det var fullt med folk i rörelse där inne trots att det var mitt i natten, 02.45 lokal tid (23.45 svensk tid). Resten flöt på smidigt som bara den, passkontrollen blev snabbt avklarad och precis när vi kom till bagageutlämningen kom vårt bagage som på beställning. Utanför väntade våra värdar Linda & David och det blev stortaxi (det är så man tar sig runt här) hem till dem i The Greens (Karta – vi bor i huset precis till vänster om poolen där det står ”The Views”… och det är den poolen vi badar i varje dag).

Nu är det sent så go’natt från oss!

Ett grått Landvetter

Incheckningen är avklarad. Matning av barn pågår. Ute är det väldigt dimmigt vilket är en liten besvikelse. Stortjejen vill gärna sitta vid fönstret på planet och det blir ju lite synd om henne om hon inte kan se något… det är ju trots allt hennes första flygning.
Flyget är försenat med en halvtimme så ny tid är 14.45. Det blir tajt med tid i Istanbul. Nu har vi max en timme där, vilket i och för sig är fullt tillräckligt men fler förseningar kan ställa till rejält med bekymmer. Jaja, det löser sig till slut.

The A:ssons mot Dubai

Så…. snart är det äntligen dags. Imorgon åker vi till Dubai. Planet lyfter mot Istanbul 14.20 från Landvetter så vet ni om ni hade tänkt vinka av oss =)
Otroligt men sant så är allt i princip färdigpackat. Sån framförhållning har vi nog aldrig haft tidigare. Det ska bli skönt att kunna ta det lugnt imorgon innan vi åker. Det kommer väl i och för sig inte att bli så lugnt men man kan ju alltid hoppas. Huvudsaken är att pass, biljetter och fotoutrustning är med så löser sig allt annat.

Vad ska vi göra där nere då? Hmmm… vad vill jag kunna svara på frågan ”Vad gjorde ni i Dubai”? Det hade ju varit kul att kunna svara något oväntat som att vi åkte skidor. Givetvis ska det badas i tid och otid och glass ska vi äta så att jag måste ut och jogga. Det är förresten det nya sättet att bestämma om man har varit i ett land eller ej. Frågan har diskuterats oändligt många gånger. Finns det ett tidskrav, måste man ha sovit i landet, vad måste man ha gjort? Vi har lösningen: Har du en joggingrunda på Endomondo, Sporttracks, jogg.se etc. från ett annat land så har du ju varit där och faktiskt använt det landet. Jaja… lite från huvudspåret men jag tar gärna upp frågan till diskussion igen. Det är dags att ta ett beslut vad som gäller =) I alla fall så finns det tydligen en bra slinga precis där vi bor. Det finns även en pool och ett gym så lite träning lär det bli.

Nä, nu är det dags att gå och lägga sig. Ha det gott här i kalla Sverige eller var ni nu än är. Ser fram emot att komma hem till ett vintervitt Sverige den 28:e.

PS. Om jag blir lite inaktiv på Wordfeud så beror det på utlandsvistelse. Ha tålamod ty jag ämnar att komma tillbaka.